Guldmarknaden år 2011

En genomgång av hur guldmarknaden ser ut. Priser, hur metallen används, utbud, efterfrågan och ytterligare information.

Guld

Guld (med den kemiska beteckningen Au) är en ädelmetall och en av de kemiskt mest opåverkbara metallerna. Metallens unika kombination av fysiska och kemiska egenskaper gör att den är extremt smidbar. Guld skiljer sig från många andra tillgångar pga att det i all väsentlighet är oförstörbart, vilket innebär att allt guld som någonsin producerats fortfarande existerar. Korrosionsbeständigheten innebär även att guld behåller dess lyster, något som smyckesindustrin uppmärksammat sedan urminnes tider. Guld är även en mycket god ledare, vilket gör metallen lämplig för att täcka kontaktytor i elektronik och i högteknologiska elektronikprodukter. Även i optiska instrument och i speciella fönsterglas används metallen för att moderera värme- och ljusgenomsläpp.

Guldpriset ligger på rekordhöga nivåer, cirka USD 1.400 per oz i början av 2011. Det höga guldpriset drivs främst av ökande efterfrågan på den asiatiska marknaden i kombination med osäkerhet på de finansiella marknaderna, där intresset för guld som placeringsalternativ förväntas bestå. Flera bedömare, t ex Deutsche Bank, menar att guldpriset kommer att ligga mellan USD 1.400-1.600 per oz under de närmaste åren.

Guldpriset nådde rekordhöga priser (ej inflationsjusterat) 2010. Året inleddes med ett guldpris på cirka 
USD 1.100 per oz. Under året steg priset till över USD 1.400 per oz men stabiliserade sig runt USD 1.375 per oz vid årets slut. Den enskilt högsta prisnivån någonsin i nominella termer uppnåddes med noteringen USD 1.415 per oz i december 2010. 

Guldprisets 5-årshistorik

Guldmarknaden - Prisutveckling

Efterfrågan på guld

Smyckesindustrin har dominerat användningen av guld sedan lång tid och svarar för cirka 75 procent av den totala genomsnittliga efterfrågan den senaste tioårsperioden. Efterfrågan från smyckesindustrin är tydligt säsongsbetonad där det fjärde kvartalet är det starkaste på grund av den indiska högtiden Diwali, Jul och andra högtider vid årets slut då smyckesgåvor är vanliga. Första kvartalet är det näst starkaste pga det kinesiska nyåret, indiska bröllopssäsongen och, till viss del, Alla Hjärtans Dag. 

Den industriella efterfrågan på guld som bl a inkluderar elektronik-, dental-, läkemedels- och övrig industri står för i genomsnitt cirka 12 procent – cirka 12,8 miljoner oz  – av den totala årliga efterfrågan. Elektronikindustrins genomsnittliga årliga efterfrågan uppgår till cirka 9,3 miljoner oz per år, vilket motsvarar drygt sju procent. Dentalindustrin, som svara för cirka två procent av efterfrågan, är också en betydande användare av guld. Guldets bio-kompabilitet, korrosionsbeständighet och antibakteriella egenskaper har lett till att en ökande kvantitet nyttjas inom läkemedelsindustrin för biomedicinska applikationer såsom tråd och förstärkningar till blodkärl. De senaste åren har den industriella användningen av guld som katalysator ökat för användning inom bl a bränsleceller och kemisk processindustri. Nya användningsområden väntas fortsätta att öka den industriella efterfrågan på guld. 

Den allmänna synen på guld som en värdebeständig tillgång är djupt förankrad i historien. På senare år har det blivit allt enklare att investera i guld tack vare börshandlade fonder och finansiella instrument. Därmed har guldet blivit ett allt populärare investeringsobjekt och svarade för 32 procent av den totala efterfrågan under tredje kvartalet 2010.

I volym mätt är Indien världens största guldsmyckesmarknad och står för ca 23 procent av världsmarknaden, följt av USA med 13 procent. Asien är den region som står för den största efterfrågan inom industriell användning och svarade för 63 procent första halvåret 2010 följt av USA (16 procent).

Efterfrågan på guld 2010

Efterfrågan på guld

Nyttjande av guld 

Nyttjande av guld

Utbud

Konsultbolaget Gold Field Mineral Services Ltd (GFMS) beräknar att det historiskt har producerats totalt cirka 5,2 miljarder oz guld, varav cirka två tredjedelar producerats sedan 1950-talet. Huvuddelen av allt producerat guld finns i form av smycken som beräknas står för 52 procent. Offentlig sektor och industri beräknas svara för 18 respektive 12 procent av allt guld medan guld som ren investering svara för cirka 16 procent. Endast två procent av allt guld som någonsin producerats är ej redovisat.

Utbud på guld 2010

Utbud på guld år 2010

Gruvproduktion

Tillförsel av guld sker huvudsakligen genom gruvproduktion som står för cirka 60 procent av utbudet. Sydafrika har varit den dominerande guldproducenten under 1900-talet och stod för hela 70 procent av den totala guldproduktionen på 1970-talet. Detta har kommit att ändras och 2009 var Kina världens största guldproducent (ca 12,8 procent av världsproduktionen) följt av Australien (9,4 procent) och USA (9,0). Sydafrika är dock fortfarande en betydande producent som står för ca 9,0 procent. I en allt större utsträckning kommer guld från utvecklingsländer som Indonesien och Ghana. Indonesien har gått från att producera ca 64.000 oz guld för drygt 20 år sedan till att idag producera över 3,2 miljoner oz. Det saknas aktuell officiell produktionsdata för DR Kongo, men den beräknade guldproduktionen uppgår till drygt 160.000 oz per år, enligt La Générale des Carrières et des Mines.

Gruvproduktion av guld
Utbud och gruvproduktion av guld

Återvinning

Guld är, som tidigare nämnts, i all väsentlighet oförstörbart vilket innebär att allt guld som någonsin producerats finns kvar i någon form. Återvinning av guld utgör därför en viktig del av den totala guldmarknaden. Guldskrot kommer från uttjänta produkter och inkluderar inte smycken. Guldskrotets andel av guldmarknaden har ökat markant de senaste 10 åren, från cirka 19,2 milj-oner oz till närmare 38,4 miljoner oz per år, dvs cirka 40 procent av det totala utbudet.

Försäljning officiella källor

Världens centralbanker har drygt 912 miljoner oz guld i sina reserver. Normalt hålls cirka 10 procent av ett lands valutareserver i guld. Trots att flera centralbanker har ökat sina guldreserver den senaste 10-årsperioden så har världens centralbanker varit nettosäljare av i genomsnitt 16,9 miljoner oz guld per år.